blablaindien_elefant_costum.htm (255569 bytes) indien_elefanter_costum.htm (335781 bytes) tiger_sittande.jpg (135261 byte) indien_tiger_costum.htm (205131 bytes) tiger_strimmig.htm (149065 byte) indien_tiger2+_costum.htm (137939 bytes) indien_tiger3+_costum.htm (212298 bytes) indien_tiger4+_costum.htm (161700 bytes) tiger_narbild.htm (137794 byte) indien_tiger5++_costum.htm (351314 bytes)

Möte med Sita

       


I tre dagar hade vi spanat efter Shere Khan, tigern. Vi hade på avstånd hört chitalhjortarnas och langurapornas varningsvrål men hittills inte sett skymten av det stora kattdjuret. Svetten rann, det var varmt. Vi var mitt inne i Bandhavgar, den stora nationalparken där Kipling hämtade inspiration till djungelboken.

 

Den fjärde dagen går ryktet att en tiger slagit en pytonorm. Vi får fatt på elefanter och på ryggen av dessa enorma djur närmar vi oss platsen där pytonormen och tigern setts. Djungeln är tät av bambusnår och stora bonjabträd men våra elefanter plöjer väg likt bulldozers.

 

Efter någon timme når vi fram till platsen. Vi ser den uppfläkta pytonormen och strax bredvid nästan helt gömd av bambusnåret ser vi tigern. När ögonen väl vant sig ser vi ytterligare en ligga och trycka i buskaget. Elefanten ställer sig helt nära den närmsta tigern. Den är kanske fem, sex meter bort. Den väser när vi kommer för nära. Efter ett tag upptäcker vi ytterligare två tigrar. Det är Sita med sina fjolårsungar. De är nästan lika stora som hon. En av elefanterna backar. Den är ung och rädd. Föraren manar fram den. Det ljuder ihåligt när han slår sin ankus i elefantens huvud. Den går fram igen.

 

Det är varmt. Tigrarna ligger apatiska och smälter hjorten som fanns i ormens mage. Själva ormen rör de inte. Jag sitter på elefantryggen och tittar ner på dem. Om de ville skulle de lätt kunna hoppa upp på elefantryggen och riva ner mig men de angriper inte. De har respekt för människan. Till en början är jag tyst och stilla av förundran. Det är stort att få se vilda tigrar och dessutom på så nära håll. Så småningom får jag upp kameran. Det är mörkt inne i buskaget och elefanten är aldrig stilla, den vaggar hela tiden från sida till sida. Jag tar många bilder och hoppas att åtminstone några ska bli bra.

 

Sita reser sig och drar sig bort mot klippan där hon lägger sig. Så otroligt vacker hon är, guldgul och vit med svarta smala tvärställda strimmor. Det är ett mäktigt djur, det största kattdjur som finns. Hon mäter säkert en bra bit över två meter från huvud till stjärt. Min elefant följer efter och ställer sig strax nedanför klippan där hon lagt sig. Sita tittar lojt på mig en stund sedan vänder hon ointresserat bort huvudet. De vuxna ungarna ligger kvar i bambusnåret. Fler elefanter kommer fram. Sita bryr sig inte. Djungelns drottning tycks helt oberörd. Vi står nedanför henne länge, säkert en timme. Plötsligt reser hon sig. Hennes guldsvarta päls lyses upp när hon passerar genom en solstrimma. Det är mäktigt att se henne. Trots sin tyngd rör hon sig oerhört smidigt. Hon viker in i ett snår. Plötsligt är hon borta. Hon har försvunnit in i djungeln. Vi är kvar och tittar efter henne men hon kommer inte åter. Efter ett tag börjar vi röra på oss och färdas hemåt. Alla är tysta, ingen säger någonting. Alla är djupt tagna av detta stora möte med ett av naturens mäktigaste vilddjur.

   

Björn Esping, Husby säteri, 61490 Söderköping

tel 0121-20039, e-post: Bjorn@Esping.net

www.esping.net